LKAB har fått tillstånd att bryta malm i Leveäniemi

[2015-04-02] Umeå tingsrätt

Umeå tingsrätt, mark- och miljödomstolen, har idag gett LKAB tillstånd att bryta malm i Leveäniemi dagbrott vid Svappavaara.

LKAB får i tillståndet rätt att i Leveäniemi anlägga och driva en gruva. LKAB får möjlighet att bryta höst 15 miljoner ton malm per år och brytningen förväntas i nuläget att pågå under ca 10 år. Tillståndet ger även LKAB rätt att driva en krossnings- och sov­rings­anläggning i anslutning till gruvan, att losshålla och deponera den mängd sidoberg (gråberg) som behövs samt att leda bort det grund- och ytvatten som läcker in i området. Malmen från dagbrottet kommer att vidare­förädlas i anriknings- och pelletsverk i Svappavaara, Kiruna eller Malmberget.

Gruvdrift i Leveäniemi dagbrott pågick tidigare från mitten av 1960-talet fram till 1983 då driften lades ned och dagbrottet på naturlig väg fylldes med vatten. Året därpå startade LKAB nuvarande anriknings- och pelletsverk i området. LKAB påbörjade under 2010 brytning i Gruvberget, som ligger inom samma verksamhetsområde.

Verksamhetens miljöpåverkan utgörs främst av utsläpp till recipienten Liukattijoki, men även av buller och damning för boende i Svappavaara. Liukattijoki är en del av Torne och Kalix älvsystem som är klassat som Natura 2000-område p.g.a. av höga naturvärden. Mark- och miljödomstolen har bedömt att verksamheten inte kommer att skada Natura 2000-området och meddelar därför ett s.k. Natura 2000-tillstånd, d.v.s. LKAB ges rätt att bedriva verksamheten trots att den i någon mån kan påverka området. För deponering av gråberg behöver LKAB ta orörd mark i anspråk som ligger i direkt anlutning till befintligt gråbergsupplag. I det orörda markområdet finns delvis höga naturvärden som kommer att gå förlorade. LKAB åläggs genom domen att utföra insamling av levande och döda naturvärdesträd för att placeras ut i närliggande skogsområd­en och där för­stärka nuvarande naturvärden.

Vad gäller verksamhetens påverkan på rennäringen är det Laevas och Gabna samebyar som be­rörs. Samebyarna har inte motsatt sig att tillstånd ges till verksamheten. LKAB bedriver ett sam­arbete med de berörda samebyarna i syfte att gemensamt identifiera åtgärder som kan minska verksamhetens påverkan på rennäringen.

LKAB åläggs i domen att ställa en säkerhet med totalt 118 610 000 kr avseende kostnaderna för efter­behandling och andra återställningsåtgärder för den samlade verksamheten i Svappavaara.

Domstolen ger LKAB ett s.k. verkställighetsförordnande, vilket innebär att LKAB får starta upp verksamheten innan domen har vunnit laga kraft.