JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Tingsrättens dom i ett brottmål

Det som i dagligt tal brukar heta rättegång, kallas på en domstol huvudförhandling. I ett brottmål är det enbart det som kommit fram vid huvudförhandlingen som ligger till grund för domen.

Efter rättegången går domarna igenom allt som kommit fram  och beslutar hur de ska döma. Då får bara den som fört protokoll vid rättegången vara närvarande. Efter överläggningen talar rättens ordförande kortfattat om innehållet i domen (avkunnar domen) och förklarar hur den som är missnöjd med domen kan klaga på den.

Ibland avkunnas domen inte vid rättegången utan först vid ett senare tillfälle. Rättens ordförande talar då om vilken dag och vilket klockslag som domen kommer att meddelas. Den dagen kan man gå till tingsrätten och läsa domen eller ringa dit och få uppgifter om den.

Tingsrätten skickar en kopia av domen till parterna samma dag som den meddelas, eller senast en vecka därefter om domen meddelas vid rättegången.

Vad innehåller en dom?

Domen innehåller alltid uppgifter om

  • vilken tingsrätt som har dömt
  • datum för domen och var den har meddelats
  • vilka som har varit parter i målet; åklagaren, den tilltalade (den som åtalats för brottet) och målsäganden (den som är offer för brottet). Även ombud och offentlig försvarare anges.
  • domslutet, det vill säga hur tingsrätten har dömt (se nedan)
  • vad som har yrkats i målet (se nedan)
  • motivering till domslutet (domskälen) och vad tingsrätten har kommit fram till som bevisats i målet (se nedan)
  • hur man kan överklaga domen och när detta senast ska ske.

Domslutet - vilken påföljd blir det?

Domen inleds med en eller flera sidor med domslutet. Där står - förutom tingsrättens och parternas namn - vilka brott den tilltalade dömts för. På samma sida står också vilken påföljd (straff eller motsvarande) som den tilltalade har fått om rätten funnit honom skyldig. Om tingsrätten helt har frikänt den tilltalade står det att åtalet ogillas.

Om tingsrätten har ogillat en del av åtalet står detta på domens inledande sidor. Där finns även angivet om tingsrätten beslutat något om en tidigare påföljd liksom tingsrättens beslut om skadestånd.

I domslutet finns också alla andra beslut som tingsrätten fattat i samband med domen, till exempel beslut om häktning och om den som dömts (den tilltalade) ska betala något av rättegångskostnaderna till staten.

Om det är flera tilltalade i målet finns det en eller flera sidor för varje tilltalad.

Yrkanden - vad begär åklagaren och målsäganden?

Efter sidorna med domslutet finns en redogörelse för yrkandena i målet, till exempel de brott åklagaren påstått att den tilltalade har gjort sig skyldig till och målsägandens anspråk på skadestånd. Åklagarens yrkanden skrivs ofta bara som en hänvisning till stämningsansökan, som då finns som en bilaga till domen.

Domskälen - varför har domarna dömt som de gjort?

Efter yrkandena följer tingsrättens motivering till domslutet. Här redovisas även hur tingsrätten har bedömt bevisningen. Tingsrätten motiverar vanligen också varför den valt den påföljd som den tilltalade har fått.

Ibland kan domskälen vara mycket utförliga. Tingsrätten kan redogöra för vad den tilltalade, målsäganden och eventuella vittnen har berättat under förhandlingen. Om det finns skriftliga bevis, till exempel läkarintyg, kan även dessa vara redovisade.




Senast ändrad: 2008-09-24